Språket
Jag blir bara så skrivsugen. Heja rakt-på-sak-meningar av enstaka ord och aggressiv uppriktighet. Jag blir bara så skrivsugen när man läser författares egna bild av språket. Nu syftar jag ju främst på Linda Skugge eftersom det var hennes krönikor jag precis läste. Det resulterade i denna rakt-på-sak-skrivsugenhet.
Jag undrar - kan jag också skriva? I alla fall vill jag det. Nu ärndrade jag precis alla "man" jag skrivit till "jag". Det är bättre att skriva i jag-form så att man undviker missförstånd. Så att jag undviker missförstånd, menar jag. Det är ju faktiskt jag som skriver och menar.
Jag är lite emot att skriva på min blogg. För vem läser den? Jag har alltid en eller två besökare per dag. Vilka är det att skriva för? Då kan jag ju lika gärna skriva på små kollegeblockslappar och lägga ute på gatan, ytterst få människor är ju så nyfikna att de plockar upp och tittar på vad det är för lapp som ligger på gatan. Vissa gör det faktiskt, det har jag sett med egna ögon men jag nämner inte ett namn.
Skriver jag som Linda Skugge nu bara för att jag precis har läst hennes texter? Förmodligen. Förmodligen skulle jag skriva som Dostojevskij om jag precis läst Dostojevskij och som Astrid Lindgren om jag precis läst Astrid Lindgren. Då kan jag ju lika gärna kopiera in text av dessa författare istället för att skriva någonting själv.
Den förrförra boken som jag läste var The Short Day Dying av någon brittisk författare som heter Peter-någonting. Den var ultrakristen och helt mobbad. Tur att jag inte skrev någonting då för då hade allt blivit jättefult. We must trust that the Lord is with us that we will have our Salvation. Jaha. Det var ju bra. Tack för tipset.
Såhär skriver jag:
Jag undrar - kan jag också skriva? I alla fall vill jag det. Nu ärndrade jag precis alla "man" jag skrivit till "jag". Det är bättre att skriva i jag-form så att man undviker missförstånd. Så att jag undviker missförstånd, menar jag. Det är ju faktiskt jag som skriver och menar.
Jag är lite emot att skriva på min blogg. För vem läser den? Jag har alltid en eller två besökare per dag. Vilka är det att skriva för? Då kan jag ju lika gärna skriva på små kollegeblockslappar och lägga ute på gatan, ytterst få människor är ju så nyfikna att de plockar upp och tittar på vad det är för lapp som ligger på gatan. Vissa gör det faktiskt, det har jag sett med egna ögon men jag nämner inte ett namn.
Skriver jag som Linda Skugge nu bara för att jag precis har läst hennes texter? Förmodligen. Förmodligen skulle jag skriva som Dostojevskij om jag precis läst Dostojevskij och som Astrid Lindgren om jag precis läst Astrid Lindgren. Då kan jag ju lika gärna kopiera in text av dessa författare istället för att skriva någonting själv.
Den förrförra boken som jag läste var The Short Day Dying av någon brittisk författare som heter Peter-någonting. Den var ultrakristen och helt mobbad. Tur att jag inte skrev någonting då för då hade allt blivit jättefult. We must trust that the Lord is with us that we will have our Salvation. Jaha. Det var ju bra. Tack för tipset.
Såhär skriver jag:
Grunden handlar om att vi helt enkelt inte kan använda oss av mer resurser över tid än att de hinner återhämta sig. Vad gäller jordens resurser fungerar det ungefär på samma vis som de betingat förnybara energikällorna. Det vill säga, resurserna tar inte slut om vi inte använder oss av mer än den årliga tillväxten. Jorden är såtillvida, om man tänjer på begreppet en gnutta, en betingat förnybar resurs.
Det var väl inte så himla mycket bättre.